Flyktingkrisen 2015
Idag är det inte många som har något gott att säga om Migrationsverket. Under migrationskrisen 2015 kunde inte den infrastruktur Migrationsverket hade hålla längre utan då sprack det. Efter krisen var det mycket kritik som uttrycktes kring Migrationsverkets metoder och som följd av det har Migrationsverket granskats ett flertal gånger av riksdagen.
Handläggarna på Migrationsverket hade under 90-talet fattat tre beslut per vecka. Under flyktingkrisen hade det sjunkit till endast ett asylbeslut per vecka. Detta enligt en internrapport som Sydsvenskan tog del av år 2016.
Vad har ändrats?
Enligt rapporten beror denna drastiska minskning av beslutstagande på nyanställda unga som inte haft kapaciteten att fatta de svåra beslut som de stått inför. Många har tagit in sina egna känslor i beslutsprocessen, vilket man självfallet inte ska göra. Det gäller att vara opartisk för att kunna fatta ett korrekt beslut i denna typ av ärenden. Detta har lett till att ärenden byggt upp och försvårat situationen. Resultatet av detta är att Migrationsverket i dagsläget inte uppfyller Utlänningsförordningen 4:21a, som säger att handläggningstiden för uppehållstillstånd för familjeanknytning inte får överskrida nio månader. Migrationsverket uppfyller inte heller Utlänningsförordningen 4:21b, som säger att handläggningstiden för ett uppehållstillstånd för arbete inte får överskrida fyra månader. Detta är ju inte hållbart. Dessa förordningar finns till av viktiga anledningar, det är människors liv det handlar om och dessa människor har rätt att få sina ansökningar prövade inom en rimlig tidsgräns.
Vad kan ändras?
När man väl fått sin ansökan om asyl beviljad blir det i många fall väldigt svårt att sedan integrera sig i samhället. Detta gäller särskilt äldre men även yngre flyktingar. Utbildningen här i Sverige blir för många väldigt svårt att anpassa sig till och i skolorna brister det, vilket har lett till att en av fyra elever i svenska skolor går ut med otillräckliga betyg för fortsatta studier på gymnasiet. Detta måste man göra något åt, man måste se till så att dessa elever tar sig igenom grundskolan, kommer in på gymnasiet och kanske då får extra stöd både till gymnasieundervisningen men även till högskoleprovet, så att de kan ta sig in på universitetet. Det blir både bättre på individnivå och på samhällsnivå. Denna integrationsprocess skulle Migrationsverket kunna delta i för att Sverige som land ska kunna ha en invandring som är effektiv och som kan ses som något positivt av befolkningen.
Migrationsverket idag
I år krävde den rödgröna regeringen att Migrationsverket skulle effektiviseras och att handläggningen för asylansökningar och ansökningar om uppehållstillstånd skulle förkortas. Men man har fortfarande en väldigt lång väg att gå innan man uppnår de mål som regeringen har satt ut. Stora reformer måste ske för att Migrationsverket ska kunna vara så pass effektiv som den måste vara för landets bästa.
