Under 2015, steg migrationen till Sverige med rekordhöga nivåer vilket väckt nytt liv i den fleråriga debatten om hur man bäst uppnår en lyckad integration. Hela landet satsar gemensamt på integration, exempelvis genom skattefinansierad svenskundervisning och satsningar som instegsjobb åt flyktingar. Många nationalekonomer och samhällsvetare anser dock att detta inte är tillräckligt och att mycket mer krävs för integration än språkkunskaper och arbetstillfällen. Den invandringsvågen som ägde rum på 50-, 60- och 70-talet skiljer sig avsevärt åt från dagens flöde av flyktingar och migranter. Invandringen har gynnat landet historiskt då den tidigare till större del bestått av arbetskraftsinvandring från liknande kulturer under tider då arbetsmarknaden stått vidöppen. Dagens läge är helt annorlunda och kräver därför nytt tänkande och nya lösningar.
Balans mellan asylentreprenörskap och långsiktiga lösningar
Den stora vågen flyktingar som tar sig genom Europa för att nå Sverige är en direkt orsak av en allt mer oroligare omvärld. Konflikter som pågår i världen just nu drivs av intressen med motiv långt ifrån den svartvita skildring man läser om i tidningar och ser på TV. Stormakter ställer sig på varsin sida av inbördeskonflikter och den allmänt dystra världsekonomin bidrar med villiga krigare. För konflikterna i exempelvis Syrien och Ukraina är en nedtrappning ännu långt utom synhåll. Den resulterande migrationsvågen har i Sverige generellt hanterats på två sätt. Det finns asylentreprenörer som bygger och renoverar byggnader för att tjäna pengar på den växande marknaden för bostäder till asylsökande. De ställer sällan frågor om hur en lyckad integration ser ut och oftare frågor som: hur ofta ska man göra radonmätning för få att driva boende? Bostadsbristen i Sverige är ett oerhört problem för inhemska svenskar och därav naturligtvis likväl för asylsökande. Bostadsentreprenörer bidrar samhället med en värdefull tjänst som dock inte erbjuder en långsiktig lösning till integrationsfrågan.
Lyckade förebilder krävs
Vad som krävs för att lösa integrationen är att den privata marknaden tillsammans med aktörer på statlig, kommunal och landstingsnivå leder integrationsprojekt som genuint försöker lägga pusselbitarna på plats och hantera den irreversibla förändring vårt samhället står inför. En lyckad integration beror på betydligt fler faktorer än kunskaper i svenska och en plats i arbetsmarknaden. Det finns flera exempel på lyckade satsningar som mycket väl tjänar som förebilder åt såväl och engagerade individer och organisationer som politiker och övriga beslutsfattare. Ett projekt som lyckats skapa förutsättningar för migranter avseende språkkunskaper och sociala nätverk i kombination med gränsöverskridande vinst är den så kallade Kramforsmodellen. Tre förskolor i Kramfors, Bollstabruk och Nordingrå har inlett ett samarbete där föräldrar och barn från 0 till 6 år kan samlas för fika, samtal och gemenskap. Även ensamkommande asylsökare är välkomna och kan stärka sin anknytning till det svenska samhället. Där får de möjlighet att lära sig de kunskaper och sociala färdigheter som krävs för att inte ligga samhället till last.
